Vart en millimeter från förfall

Skrivet 2013-11-20 Klockan 23:18:36

Haha ni bad om känslor, okej fine nu ska jag vara ärlig. 

Hur mår jag? Ja, helt ärligt. Jag mår inte bra. Pratade med skolsköterskan idag och var ärlig och vi pratade om en del av mina "problem" som jag har just nu, bland annat att jag känner mig kvävd när jag är omringad av odrivna människor i min närhet. Har en sådan mor, rider hos en sådan hästägare, tillbringar 8h om dygnet mittemot sådana, så jag har rätt många sånna i min vardag. Jag vill och jag vet jag kan, men jag behöver folk omkring mig som är pepp och drivna för att själv kunna prestera bra. 

Kan höra ihop med mitt eviga prestationskrav på mig själv. "När jag inte varit i stallet är jag inte värd att sova" vad jag klumpig nog att säga till skolsköterskan men det ligger en viss sanning i det. 

Höll på att svimma i duschen/badkaret igår. Hade satt i hårfärgen i håret och badade tills jag skulle tvätta ur det, kände efter ett tag att jag kände mig lite low, när jag ställde mig upp ville jag bara spy och jag fick kämpa för att gnugga ur färgen ur håret. Kan ni fatta? Jag orkade inte ens gnugga mig själv i håret. La mig ned och vilade på badrumsgolvet, ut och la mig på köksgolvet... Helt matt. 

Idag har jag genomlidit skoldagen, lektion för lektion. Kom dit glad med energi och motivation, men eftersom datorn lyser med sin frånvaro kan jag inte jobba. ALLA grupparbeten görs på datorn, nästan alla andra arbeten också. Mår så dåligt så jävla dåligt över att inte vara effektiv inte bidra med nått inte göra rätt för mig. Det gör ont, det skriker i mig.  

Grät på skolan idag. Två gånger. Låste in mig på toaletten och lät det forsa, ville skrika och slå och få ur all frustration över att vara så jävla otillräcklig jämt. Så förstörd för min hårfärg som blev svart, ser ut som en häxa. 

Vet att du inte vill att jag ska färga håret K,vet att du inte tycker om mitt löshår eller när jag bär bruna tröjor eller när jag super, och du vet att det du tycker betyder mest för du är allt jag vill ha. 

Dränker min misär i musik, älskade Daniel du är min livboj jag svär du har räddat livet på mig. 

Så taggad för mina ponnykillar, fått hem mina älskade reflexer ååååhh ge mig mörker och kyla, bring it on, try me. 

Peace out, ♥️







Kommentarer
Postat av: Emma

Skrivet 2013-11-23 Klockan 17:46:04
Vännen


Kommentera inlägget här:

Ditt Namn:
Kom ihåg mig?

Din M@il: (visas ej)

Blogg eller Hemsida:

Din Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
www.pokercasinobonus.se